Som jag skrev igår så är söndagar mina så kallade "vägningsdagar"
Jag hade hoppats på att gått ner från 54 till 52,5, alltså 1,5 kg.
Men blev istället glatt överaskad av att vågens siffror stannade på 51,5, ni som kan matte vet att det är 2,5 kg!!
På en vecka!! Trots min stressätardag!
Jag är så jävla stolt över veckans prestationer och planerar att fortsätta med samma regler.
Alltså att äta max 150 kcal per dag.

Dock så får just denna dagen andra regler, har nämligen planerat med en vän att vi ska laga mat.
Ostfylld lövbiff.

Jag gillar ost, men just nu är ost en av de mest ångestframkallande sakerna i mataffären.
Så istället för att handla tsm och kanske tvingas ta första ost man ser, som kanske har ett kaloriinnehåll per 100g på typ 450 (och ja, det finns ost med så högt kaloriinnehåll) så var jag nyss iväg till affären och handlade själv.
Efter 10 ångestfyllda minuter i osthyllan och efter att ha jämfört kaloriinnehållen per 100g på typ varenda ost som fanns så hittade jag till slut "vinnaren" som endast hade 80 kalorier per 100g.
Philadelphia lightest.
Jag kommer säkerligen tvingas förklara varför jag tog den osten eftersom att min kompis redan tycker jag är "sååå smal"
Men är värt det, jag vill nämligen inte tappa fokus från mitt mål genom att äta ost med 450 kcal.
Aldrig i livet!

Dagens träning hittills har varit promenad till och från mataffären, en runda på ca 6-7 km.
Planerar även att gå lite till sen och dessutom göra ett par situps och knäböj.

Nu ska jag ta och duscha och sen dricka massa te.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Dagen har gått jävligt fort och det är tur det för den har kort sagt varit allt annat än bra, ångesten är som vanligt skyhög och jag har haft stressätningsattacker nu på kvällen med både mackor och socker i gröten, låter kanske inte så extremt men är...

Just nu mår jag kort sagt förjävligt.Jag borde skutta av glädje för det framsteg jag gjort när det kommer till viktnedgång, jag ställde mig nämligen på vågen idag och den stannade på 47 kg vilket har varit som en dröm att uppnå, men ändå... Ändå känn...

Jag har varit frånvarande från bloggen ett tag nu för det har varit så mycket den senaste tiden. Stress upp över öronen och ångestnivåer som varit skyhöga. Jag tänker inte gå in på detaljer för det orkar jag inte. Enligt vågen då jag väger mig ...

Jag vet att mitt förra inlägg kan ha gjort er eventuella läsare oroade, förlåt för det, men mitt psyke var, och är fortfarande väldigt ostabilt. Det snurrar så många tankar i huvudet på mig just nu. Det blir liksom för mycket på samma gång. Jag kan i...

Sitter just nu och funderar allvarligt på att ta livet av mig. Jag är så jävla trött på att må såhär, att aldrig få må bra, att aldrig känna gemenskap med andra. Så jävla trött på att inte passa in i det som anses som normalt. Vad normalt nu är. Jag ...